Tagbokhylla

Karl Lagerfelds bokhylla

K

Är på jakt efter nytt hem till mina böcker. Jag har alltid varit av den uppfattningen att böckerna ska samlas på en plats i ett och samma rum. Kokböckerna ska inte vara i köket och lukta mat, inredningsböcker ska inte ligga framme och dekorera avlastningsbord. Nä, böcker i hylla och där med basta.

Men igår läste jag en välskriven artikel om en bokälskande familj. De har delat upp böckerna i flera olika bokhyllor på flera platser i huset, sorterade i teman. I vardagsrummet har de romaner, trädgårdsböcker, fotoböcker mm. Sedan har de kokbokshyllan, en vacker Pilaster. På ovanvåningen har de samlat alla barn- och ungdomsböcker och bredvid föräldrasängen finns en hylla med de böcker som läses just nu och en med nyanlända böcker. Eftersom jag älskar funktion och praktiska system så föll jag, helt oväntat vill jag medge, pladask för detta. Lappkast.

Karl Lagerfelds bokhylla inspirerar (foto Todd Selby), hyllplan på skenor med konsoller:

Pilaster, John Kandell:

 

 

Personlig bokhylla

P

Är på jakt efter en bokhylla som inte inte heter Billy eller ser ut som de flesta bokhyllor gör. Lyckades rita min drömbokhylla för några år sedan och lät en snickare bygga den, väggfast. Den blev så ful. Inte på grund av min ritning utan snarare på snubbens inkompetens att följa en ritning och såga rakt. De hamnade raskt på majbålet.

Jag är boktokig och vet inget vackrare att klä väggar med än böcker. Kanske något åt detta hållet:

Stylat av Aaron Hom

 

Tillbakablick 2010

T

Året 2010 inleddes med att jag rev ner de gamla väggfasta bokhyllorna som en klåpare till snickare byggt. Han hade lyckats få ihop hyllor som på varenda mått inte stämde överens med min ritning. Äntligen låg de ute på gräsmattan, sönderslagna. En njutning att skåda och en njutning att krascha. Inte begåvad med stor plånbok begav jag mig till Ikea och fyllde bilen med Expedit. Att ha så länge. Men det blev så bra att de lär få stå kvar ett bra tag.

Nästa projekt bestod i att måla nordenbordet vitt. I klädkammaren lyckades jag rafsa fram en hink målarfärg. Visste ni att målarfärg åldras? Jo jo, och fort går det. Färgen suger åt sig lingonsylt, karamellfärg från barnens lera, rödvinsringar… Ingen hit. Men fint med vitt bord. På håll.

När färgburken ändå var framme passade jag på att måla, till mammas förskräckelse, morfars gamla sybord i björk. Vitt och fint blev det i alla fall.

Eftersom jag gillar att hålla mig till få färger störde röda byrån i lilla hallen minst sagt. Svag för halvbord måttade och ritade jag ett som min snälle far snickrade ihop.

Jag hade, som sagt, en gång en vacker blå soffa som blivit urtvättad och flammig efter att jag färgat den turkos. Välsignade blocket! Jag bytte den mot en vit, slängde samtidigt ut den stora (ganska nya) bruna mattan och lyckades hitta en hyfsad turkos matta på Ellos.

Efter 100 raserianfall orsakade av leksaksinvasion på golvet inhandlades stora, härliga och svarta Trollsta. Den slukar leksaker. Det var bara det att Trollsta var plötsligt den enda svarta möbeln. Allt brunt måste bort.

Jösses, inser att tillbakablick 2010 får fortsätta imorgon. Börjar närma sig uppsats. Fortsättning följer…

Follow on Bloglovin