Det mest genomgripande vi gjorde under vår galna renovering (bortsett från att taket lyftes), var att flytta trappan. Det innebar ett hål igenom husets mitt. Men det vi vann var en ny planlösning på övervåningen i form av ett litet allrum som sovrummen utgår från, istället för sovrum som genomgångsrum. Och så slapp vi en brant, gammal vindstrappa.
Första gången jag satte min fot i den nya trappan bar jag min 4 dagar gamla son på armen, den var nyoljad och mitt fokus var främst att komma upp och vila. Inte att klä fötterna med plastpåsar och skydda trappan. Det blev små, eller nej, stora (storlek 41) fotspår efter mig. Who cares? Jag hade ändå ändrat mig på vägen upp och ville måla trappan täckande vit istället. Till trappbyggarens stora sorg.
Nackdelarna med en vitmålad trappa är att den blir glashal när det är blött, att den förr eller senare blir ”kantstött” och att husets allt damm tycks samlas i hörnen på varje trappsteg. Fördelarna är att det är vansinnigt snyggt.
Hål genom huset. Åt alla håll. Bokstavligen:
Ännu värre: taket borta…
Foto Malin Jisander
