Jag glömmer aldrig när jag var fem år och dagmamman lät oss rita på väggen som de skulle måla om. Den känslan att göra något som borde vara förbjudet har etsat sig fast i kropp och själ. Sådana situationer duggar inte tätt precis. Som treåring prövade jag på att klippa i ryamattan och mammas pälsvantar. Inte riktigt samma känsla.
Det var med stor njutning jag studerade mina barn när de fick varsin pensel, en dunk målarfärg och en stor tom vägg framför sig. Varsågoda, barn. Måla! I en mammas ögon skapades underbara bilder och det kändes när jag några timmar senare rollade över allt för att få min vita vägg. Då bestämde jag mig för att låta dem måla varsin bild i valfri färg direkt på väggen och sedan hänga en ram utan glas på. Fortsättning följer…
Mor målar över…
Foto Malin inredare
